Om metod- och kanalval inte spelar någon roll hade varken kommunikationsstrateger eller processledare behövts. Annonsering i olika medier går att köpa vid skrivbordet och en enskild metod för processledning är lätt att tillägna sig.
Jag är lika frågvis inför ett uppdrag som processledare som kommunikationsstrateg. Beställare får frågor som; Vad vill du göra, varför och för vem? Kollegan som med stor entusiasm ville göra radioreklam, men ännu inte visste vem han ville nå, tyckte att jag var en riktig glädjedödare.
Samma är det inom processledarskapet. Även här behöver vi utforska förutsättningar och förväntade resultat. Vilka ska vi jobba med, hur ser ”kontraktet” ut med dem, hur mycket tid vi får jobba ihop, hur många är vi, vad vi vill åstadkomma? Varje process behöver ha ett eget omhändertagande.
När en metod framhålls som ”den enda” eller ”den bästa”, utan ta hänsyn till förutsättningarna, blir jag därför skeptisk.
Mitt eget test, för att avgöra om processledaren är frälst på en metod eller har distans till sin verktygslåda, är att be hen berätta om när metoden INTE ska användas. Om svaret är att den alltid eller nästan alltid fungerar – blir jag misstänksam. Att välja metoder utifrån specifika förutsättningar och kunna växla mellan metoder är vad som utmärker en professionell processledare, menar jag.
Så räds inte frågorna! När vi utforskar dem tillsammans finns det förutsättningar att hitta rätt – såväl med verksamhets- som kommunikationsstrategier.
Reson kommunikation 